article-detail-page
knowledge
close
language Land

Tre faktorer som kan påverka tolkningen av EKG.

En kliniker ler mot kameran på ett sjukhus medan andra kliniker samlas i bakgrunden.

Betydelsen av att utföra EKG på rätt sätt

Ett EKG-test kan vara det första du gör om du misstänker att en patient har hjärtproblem – och det kan vara det viktigaste du gör hela dagen. Om kliniker inte tar hänsyn till de grundläggande aspekterna för hur EKG-tester utförs på rätt sätt kan även de resulterande tolkningarna, diagnoserna och patientbehandlingsplanerna påverkas i grunden. Ett antal faktorer påverkar de data som registreras med ett EKG, med konsekvenser för hur dessa data sedan används vid diagnostisering och behandlingsbeslut. Nedan följer tre viktiga problemområden och åtgärder som kan vidtas för att säkerställa korrekt tolkning av EKG.

Förberedelse och placering

För EKG-kurvor av hög kvalitet krävs god praxis vid förberedelse av patienten och placering av elektroder. Om korrekt teknik inte har följts kan tolkningen av EKG äventyras redan innan den påbörjas.

Registrering av hjärtats elektriska aktivitet via elektroder påverkas av det faktum att huden kan vara en dålig elektrisk ledare. Till exempel kan det uppstå problem på grund av att hår förhindrar elektrodkontakt, att död hud inte leder elektricitet bra och att oljor, lotioner och geler kan lämna en film på huden. Alla dessa källor till dålig ledningsförmåga kan leda till artefakter.

Bra förberedelser inbegriper därför följande:

  • Ta bort hår
  • Avlägsna krämer, puder och oljor
  • Torka av huden för att elektroderna ska fästa bättre
  • Slipa huden lätt för att ta bort döda hudceller

De här åtgärderna för att förbereda patienter kan mötas med visst motstånd från kliniker, på grund av sedan länge etablerade procedurer eller upplevda begränsningar. Om sådana invändningar förekommer bör några avgörande konsekvenser tas i beaktande:

  • Patienter kan göra ett EKG-test vid många olika vårdinrättningar när de så önskar, så om jämförelser mellan nya och tidigare EKG-värden görs måste förberedelsemetoderna vara konsekventa.
  • Artefakter kan påverka eller till och med leda till felaktiga kliniska beslut.
  • De flesta artefaktkällor kan förhindras och om de hanteras från början kan omtestning undvikas.
  • Om en liten stund extra ägnas åt att förbereda patienten kan det ge undersökningar av högre kvalitet första gången.

Det är även mycket viktigt med korrekt elektrodplacering. Faktum är att när det gäller felaktig tolkning av EKG är felplacering av prekordiala elektroder den felfaktor som anges som den mest förekommande.1 Enligt ACC och AHA görs 5 % av alla utförda EKG-tester med felvända elektroder.2 Ibland kan det vara svårt att upptäcka felvändning av elektroder och det kan leda till att kliniker felaktigt identifierar arytmi där det inte finns någon.3

Filtrering

Filtrering av EKG tar bort brus från EKG-registrering. Avsikten med det är att underlätta för kliniker att se kurvdata tydligare, vilket gör EKG:n lättare att läsa och tolka. Filtrering kan ge ett EKG som ser rent ut, men för mycket filtrering kan förvränga eller ta bort verkliga kurvdata. Problemet med alltför filtrerade EKG:n är att kliniker kanske inte vet vad de missar.

Filtrering är fördelaktigt om filtren är inställda på ett lämpligt tröskelvärde och om tolkningsalgoritmen jämför den ursprungliga kurvan med den bearbetade kurvan. Myndigheter som ACC, AHA och HRS publicerar riktlinjer för vuxna och barn som ger vägledning för följande:

  • Begränsa filtreringen så att du inte offrar potentiellt livräddande kurvdata
  • Visa filtrering tydligt, så att kliniker lättare kan identifiera ursprungliga kurvdata jämfört med bearbetade kurvdata

Alla större tillverkare av EKG erbjuder filtrering för att minska brus och tillhandahålla tydliga EKG-registreringar, och de flesta erbjuder även tolkningsalgoritmer som beslutsstöd. Kliniker måste dock vara medvetna om vilken filtrering som sker på ett givet EKG och dess potentiella inverkan på tolkningen.

Exempel på frågor som ska ställas:

  • Är filtren inställda på rätt tröskelvärde enligt rekommendationerna från ACC, AHA och HRS?
  • Hur vet jag vad som är ursprungliga kurvdata jämfört med bearbetade kurvdata?
  • Görs tolkningen av den ursprungliga kurvan eller den bearbetade kurvan?
läkare som granskar data på en bildskärm

Sampling

Ett EKG är en visuell representation av hjärtats elektriska aktivitet. Hjärtats elektriska stimulans sker kontinuerligt och i ett upprepat mönster som får hjärtat att slå. För att denna aktivitet ska representeras korrekt i digital form har en enhet för vilo-EKG i uppgift att samla in tillräckligt många datapunkter för att återge den analoga signalen så nära den ursprungliga signalen som möjligt.

Den hastighet med vilken datapunkter samplas kan ha betydande inverkan på EKG-kurvor som har komponenter med snabb förflyttning eller hög frekvens. Exempel på högfrekvensinformation är:

  • Pacemakerspikar
  • Högfrekvensskåror i QRS-komplexet
  • Skåror i EKG vid vänstergrenblock

Därför är det viktigt att ha följande frågor i åtanke:

  • Har samplingsfrekvensen stöd för en frekvensrespons som överensstämmer med publicerade riktlinjer?
  • Måste användaren vidta någon åtgärd för att förbättra pacemakerdetekteringen eller display?

Korrekt diagnos och behandling

Utöver läkarens förmåga att läsa av data beror tolkningen av EKG på kvaliteten på insamlad data. Faktorer som har en avgörande inverkan på datainsamlingen är filtrering, sampling, patientförberedelse och elektrodplacering. Med bättre förståelse för dessa faktorer och deras konsekvenser kan åtgärder vidtas för att uppnå resultat som är tillförlitliga för diagnos och behandling.

Referenser

1. Kania, et al. The effect of precordial lead displacement on ECG morphology. Medical & Biological Engineering & Computing. 2014;52(2):109–119.
2. Kligfield, et al. Recommendations for the Standardization and Interpretation of the Electrocardiogram Part I: The Electrocardiogram and Its Technology. An AHA/ACC/HRS Scientific Statement. Circulation. 2007;115:1306-1324.
3. Adapted from M.A. Peberdy and J.P. Ornato, “Recognition of Electrocardiographic Lead Misplacements,” Am J Emerg Med 1993;11:4034 and Chou’s Electrocardiography in Clinical Practice pp. 586-597.