Minska vistelsen på intensivvårdsavdelningar genom att mobilisera patienter tidigare

Patienters vistelsetid på intensivvårdsavdelningar (IVA) kan få långsiktiga effekter för patienterna även efter stabilisering.¹ Många patienter upplever en försämring av livskvaliteten i åratal efter den första behandlingen.¹ Dessa problem har ofta sitt ursprung under patientens IVA-vistelse, där de är orörliga under längre tidsperioder.¹

Immobiliteten på IVA är förknippad med muskelatrofi, delirium, lungproblem, hudskador, bakterieinfektioner och nedstämdhet.² I allmänhet innebär sådana komplikationer fördröjning av patienters återhämtning och högre behandlingskostnader, och i vissa fall kan de få livshotande konsekvenser.^3–12

En rad komplikationer som ökar vårdkostnaderna och vistelselängden kan uppstå om patienterna inte uppfyller rörlighetsmålen:

• Andningsrelaterade komplikationer kan innebära en förlängd vistelsetid på IVA på 10–11 dagar³
• Neurologiska komplikationer kan öka den årliga tillkommande vårdkostnaden med upp till 60 000 dollar per 100 sängar^5–9
• Trycksår i stadium III och IV kan öka kostnaden med upp till 43 000 dollar per 100 sängar^{4, 13}
• Upp till 50 % muskelstyrkeförlust under de första 3–5 dagarna^10–12

Tidig rörlighet är en viktig del av ICU Liberation Bundle, även kallat ABCDEFG Bundle. Det är en evidensbaserad vägledning som har till syfte att vara till hjälp för bedömning, förebyggande insatser och integrerad hantering av patienter på IVA.¹⁴ I kombination kan dessa komponenter minska delirium, förbättra smärthantering och minska långsiktiga konsekvenser för IVA-patienter.¹⁴ Särskilt det avsnitt som tar upp tidig rörlighet är utformat för att förbättra patientresultat, t.ex. ventilatorfria dagar och vistelselängd.¹⁵

Hur ni kan hjälpa patienter att uppnå tidig mobilisering

Många patient- och sjukhusrelaterade hinder för tidig rörlighet kan övervinnas genom teknik, personalstöd och -utbildning, sjukhusprotokoll och kommunikation.

Patientrelaterade hinder

Hemodynamisk instabilitet är det vanligaste patientrelaterade hindret för mobilisering.¹⁶ Andra hinder kan vara respiratorisk instabilitet, slangar, dräneringar och behandlingsrelaterade faktorer.¹⁶ Protokoll med inklusions- och exklusionskriterier för rörlighet kan underlätta standardisering av mobiliseringsrutiner baserat på kliniska bevis och svara på mobiliseringsaktiviteter.¹⁶

Kulturella hinder på IVA

Personalen kanske inte ser tidig mobilisering som en prioritet för IVA-patientens dagliga vård. Delning av litteratur, videor och utbildning kan vara till hjälp.¹⁶ Samarbete vid uppsättning av mål och samverkan mellan professioner kan också leda till förändringar av beslutsfattande gällande rörlighet.¹⁶

Processrelaterade hinder

Rörlighetsscreening för lämpliga aktiviteter kan försenas eller missas. Skillnader i bedömning av rörlighetsmöjligheter och brist på kommunikation mellan vårdpersonal kan också störa eller fördröja rörlighetsaktiviteter. Regelbunden kommunikation, t.ex. möten mellan professioner, och förbättrad klinisk dokumentation kan också underlätta samarbete och användas för att bättre bedöma patienters framsteg.^{16, 17}

Hur teknologi kan vara till hjälp

Taklyft- och mobillyftsystem, t.ex. Likorall® taklyft, gör det möjligt för vårdpersonal att på ett säkert sätt förflytta patienter på egen hand, utan belastning, samtidigt som de kan hålla patienterna i lämplig position.

Sängsystem med kontinuerlig 90 graders lateral rotationsbehandling (eller lunga över lunga) och perkussions- och vibrationsbehandling kan förhindra komplikationer som kan uppstå vid orörlighet.  Sängsystemet Progressa®   har de här viktiga funktionerna och ger ytterligare stöd för tidig mobilitet genom flexibla vinklar och positioner, inklusive stolurstigning, vilket underlättar fysioterapi

Lungutvidgande behandling kan också bidra till att minska andningskomplikationer med upp till 50 % efter kirurgi och minska IVA- och sjukhusvistelselängd.^{3, 18} I MetaNeb®-systemet kombineras oscillationsbehandling och lungutvidgande behandling (OLE) med aerosoltillförsel i en enda integrerad behandlingscykel. Genom att minska behandlingstiden till så kort tid som 10 minuter maximerar MetaNeb®-systemet effektiviteten för kliniker och patienter.

Fördelar med ett program för tidig mobilitet

Ett omfattande program för tidig mobilitet kan även ge avsevärt förbättrade patientresultat. När Progressive Mobility®-programmet integreras med sängsystem för IVA och patientlyftar kan det ge^{19, 20}:

• 36 % minskning av vistelselängden på IVA
• 33 % minskning av total sjukhusvistelselängd
• 46 % minskning av ventilatordagar
• 30 % minskning av totala sjukhuskostnader

Sammanfattning

Tidig mobilitet kan ha en positiv inverkan på patientåterhämtning på IVA. Tyvärr kan patient- och processrelaterade, strukturella och kulturella faktorer fördröja mobilisering och påverka patientåterhämtningen. Tidig mobilisering och risk för komplikationer kan förbättras genom implementering av säkerhetsstandarder, lämplig utrustning och monitoreringssystem.

Referenser

1. Schujmann DS, Lunardi AC, Fu C. Progressive mobility program and technology to increase the level of physical activity and its benefits in respiratory, muscular system, and functionality of ICU patients: Study protocol for a randomized controlled trial. Trials. 2018;19(1):1-10.

2. Krupp A, Ehlenbach W, King B. Factors nurses in the intensive care unit consider when making decisions about patient mobility. Am J Crit Care. 2015;24(800):474-479.

3. Restrepo MI, Anzueto A, Arroliga AC, et al. Economic Burden of Ventilator‐Associated Pneumonia Based on Total Resource Utilization. Infect Control Hosp Epidemiol. 2010;31(5):509-515.

4. Graves N, Birrell F, Whitby M. Effect of Pressure Ulcers on Length of Hospital Stay. Infect Control Hosp Epidemiol. 2005;26(3):293-297.

5. Leslie WD, O’Donnell S, Jean S, et al. Trends in hip fracture rates in Canada. JAMA - J Am Med Assoc. 2009;302(8):883-889.

6. Bell L. AACN practice alert: Delerium assessment and managementt. 2011.

7. Pisani MA, Murphy TE, Van Ness PH, Araujo KLB, Inouye SK. Characteristics associated with delirium in older patients in a medical intensive care unit. Arch Intern Med. 2007;167(15):1629-1634.

8. Pandharipande P, Cotton BA, Shintani A, et al. Motoric subtypes of delirium in mechanically ventilated surgical and trauma intensive care unit patients. Intensive Care Med. 2007;33(10):1726-1731.

9. Ely E, Siegel MD, Inouye M.D. SK. Delirium in the intensive care unit: An under-recognized syndrome of organ dysfunction. Semin Respir Crit Care Med. 2001;22(02):115-126. http://www.thieme-connect.de/DOI/DOI?10.1055/s-2001-13826. Accessed January 20, 2020.

10. Scott RD. The direct medical costs of healthcare-associated infections in U.S. hospitals and the benefits of prevention. enters Dis Control Prev. 2009;(March):13. http://www.cdc.gov/hai/pdfs/hai/scott_costpaper.pdf. Accessed January 20, 2020.

11. Nigam Y, Knight J, Jones A. Effects of bedrest 3: musculoskeletal and immune systems, skin and self-perception. Nurs Times. 2009;105(23):18-22.

12. Halar EM. (2001). Disuse Syndrome. 1994. Demos Publishing Med.

13. Medicare program: changes to the hospital inpatient prospective payment systems and fiscal year 2009 rates. Fed Regist. 2008;73(161):48433-49084. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18956499. Accessed January 20, 2020.

14. Marra A, Ely EW, Pandharipande P, Patel MB. The ABCDEF Bundle in Critical Care. 2018;33(2):225-243.

15. Dirkes SM, Kozlowski C. Early mobility in the intensive care unit: Evidence, barriers, and future directions. Crit Care Nurse. 2019;39(3):33-42.

16. Dubb R, Nydahl P, Hermes C, et al. Barriers and strategies for early mobilization of patients in intensive care units. Ann Am Thorac Soc. 2016;13(5):724-730.

17. Miller MA, Govindan S, Watson SR, Hyzy RC, Iwashyna TJ. ABCDE, but in that order? A cross-sectional survey of Michigan intensive care unit sedation, delirium, and early mobility practices. Ann Am Thorac Soc. 2015;12(7):1066-1071.

18. Rosenthal VD, Álvarez-Moreno C, Villamil-Gómez W, et al. Effectiveness of a multidimensional approach to reduce ventilator- associated pneumonia in pediatric intensive care units of 5 developing countries: International Nosocomial Infection Control Consortium findings. Am J Infect Control. 2012;40(6):497-501.

19. Klein K, Mulkey M, Bena JF, Albern NM. Clinical and Psychologic Effects of Early Mobilization in Patients Treated in a Neurologic ICU: A Comparative Study. Critical Care Medicine. 2015;43(4):865-873.

20. Klein K, Bena JF, Albert, NM. Impact of Early Mobilization on Mechanical Ventilation and Cost in Neurological ICU. Am J Respir Crit Care Med. 2015;191:A2293.